Bilder fran gardagens utflykt
Safaribilen!
En av hastarna pa garden.
Utsikt pavag till nationalparken.
SPRINGBROOK NATIONAL PARK
Ibland ar det tur att man kan skriva...
...istallet for att prata. Min hals ar nasty som fan idag. Det kanns som att det sitter en pingisboll ivagen nar man ska svalja och jag holl pa att kvavas av min egen frukostmacka imorse. Det svider, branns och javlas, men annars ar det fint. Tror inte att det ar forkylning, for jag kanner mig tipptopp pa ovriga plan. Kanske beror halsonteriet pa nattliga dopp eller det faktum att jag vandrade omkring i sporegn i over en timme harom veckan. Det kan knappt beskrivas, men det var latt 10cm vatten pa gatorna och jag klaffsade runt i ett par dyngsura mjukisbyxor medans bilarna korde forbi och skapade svallvagor som skoljde upp over mig. Men det var faktisk en ratt sa trevlig upplevelse, forutom att min mp3 blev vattenskadad och fortfarande lider av detta.
Pa onskemal av kara Malin sa ska jag uppdatera pa karlfronten. Traffade hollandska killen i torsdags, vi hade en liten stranddejt och det var val trevligt. Men trevligt racker liksom inte, sa vi har inte horts efter det.
I torsdagskvall traffade jag antligen Gav och Mattie fran Broome som jag inte sett sen dess. Poppade in pa deras gig och det var harligt att se dem igen. Spelningen var bra ocksa, bluesinspirerat med munspel och grejor. Hangde med deras vanner och det resulterade i nya bekantskaper och ett par events att boka in i kalendern. Javisst, har har man gatt och blivit en riktig fena pa att mygla sig in pa bade det ena och det andra.
I fredags jobbade jag mitt forsta pass pa Piccolo Cafe. Det gick jattebra och alla var sa snalla och goa. Tiden bara flog ivag och det kandes inte som att man jobbade. Det enda dumma med stallet ar att man kan smygata massa smatt och gott hela tiden - och man sager ju inte nej till gratis cappuchino heller...
Pa kvallen gjorde jag hemmagjorda sushirolls och overraskade mina harliga housemates, kande att jag ville bjuda tillbaka da Crakles skamde bort oss i tisdags med Steak sandwich och for att de helt enkelt ser till att jag har en jattebra tid harborta. Jag lyckades faktiskt riktigt bra och det var mycket uppskattat. Nar jag sedan slangde fram lite mork choklad till efterratt sa blev de nastan tarogda :P Senare gick vi alla pa godisjakt och fyllde korgen med glass, chips, choklad och godis - det ar roligt att se hur tva 35-ariga man kan bli alldeles till sig av lycka nar de far frossa loss i onyttigheter. Vi rakade slinka in i en liten bottle shop ocksa, sedan satt vi pa balkongen och hade det allmant trevligt (lite halvlulliga och sockershock:iga) Det var en alldeles lagom stillsam fredag, det ar en av anledningarna till att jag trivs sa bra med livet just nu.
Jobbade pa cafeet i lordags ocksa, men nu vet jag inte nar det blir nasta gang. De ringer om de behover mig, eftersom jag bara hoppade in ett par dagar for att hjalpa till. De betalade i cash och jag kande mig nastan nyrik, de var generosa med lonen :)
Pa kvallen motte jag upp mina favorittjejer, Meaghan och Chelsea. Efter att taxichaufforen blast mig pa pengar och gjort mig pa daligt humor sa lyckades de fa mig pa gott humor igen valdigt fort. Det ar vad jag gillar med dem - de ar forjavla roliga, helt enkelt. Vi spenderade kvallen pa Burleigh Hotel och sedan ett annat stalle i Burleigh. Dar traffade jag en karl med en personlighet som man inte kan lata bli att gilla. Dessutom ar han snygg som fan och jag ska inte ens namna hans armmuskler...Vi gick hem till en av hans kompisar och spelade pingis tills det ljusnade utanfor fonstret. Vid 6-tiden var jag hemma igen, blev busted av min roomie som precis skulle ut och springa. Da skams man nastan lite.
Jag fick inte alls mycket somn och var valdigt mycket for mycket bakis nar jag pinade mig upp klockan 10. Det varsta ar att man far skylla sig sjalv for att man mar som man mar. En timme senare kom Christian forbi(en av Gavs kompisar som jag motte pa giget) for att ta mig ut till en nationalpark. Forst stannade vi till vid hans foraldrars hus uppe i bergen - underbart stalle! De hade hastar dar och varldens vackraste utsikt. Vi brummade runt i varsta safaribilen som han sjalv totat ihop genom att kapa taket pa en gammal jeep-liknade sak som sakert hade en 50 ar pa nacken. Pa ett stalle kunde man se anda till Surfers paradise, samtidigt som man satt mitt i skogen och inte sag ett hus nagonstans. Det borjade regna sa vi korde jattefort tillbaka, det var arligt talat skitkul! Regnet och farten skoljde bort bakfyllan och jag kande mig valdigt levande igen. Fikade i huset (som latt gar in pa topp 5 over dromhus) och fortsatte sedan mot nationalparken. Langs vagen stannade vi och badade, det finns ett hemligt stalle som inte manga manniskor kanner till. Det ar som en oas med sotvatten, alldeles rent och oforstort. Runt om ar det regnskog, berg och sma vattenfall. Ett paradis som ar orort, inte ett spar av manniskor. I love it.
Sedan bar det av till Springbrook National Park och overvaldigande natur. Vi vandrade runt i tva timmar, hittade odlor och blev nerstankta av maktiga vattenfall, kikade ut over ett landskap som far en att tappa andan och forsokte dokumentera detta med kameran. Men det kommer saklart aldrig bli detsamma som att vara dar, for det var sa otroligt maktigt. Och nu later jag sadar hogtravande igen. Men det ma sa vara, for jag hade en helt perfekt sondag. Runt 4-tiden skjutsade han hem mig och fragade om jag ville ga ut for middag nagon dag. Det forstorde litegrann, faktiskt. For jag tyckte det var trevligt att spendera tid med en van, med nagon som inte forvantar sig nagonting. Och i mitt lexikon ar middag lika med dejt. Jag vill inte. Jag sa ja, for jag visste inte vad jag skulle saga. Sa om ni sitter och haller pa en bra bortforklaring, ge mig! NU!
Pa kvallen gick jag och mina roomies till surfcluben har och hade middag for Paul som flyttar till Nya Zeeland pa tisdag. Kommer bli tomt utan honom i huset, han som ska flytta in verkar lite halvtontig och trakig. Ska ge honom en chans iallafall, men det kommer vara konstigt. Vi har varit en sa bra kombination alla 3, sa det ar ledsamt att det tar slut. Avrundade aterigen kvallen med balkongsnack och lite vin, trevligt som vanligt.
Tog igen all missad somn imorse och lullade inte upp forran klockan stod pa 13:00. Angesten skoljde over mig nar en klarbla himmel visade sig utanfor fonstret, sa jag flog upp och kakade "frukost". En rask 3km promenad langs stranden ledde mig hit till biblioteket igen. Ska forsoka styra upp resten av resan nu, men jag har ingen motivation - jag vill bara stanna har...
Anyway, ska vara lite organize resten av dagen - stada, tvatta, gymma o.s.v Dessutom ryktas det om Pauls hemlagade lasagne till middag, vi far val se hur det blir med den saken. Sa jag kommer nog stanna hemma ikvall och bara mysa omkring i lugn och ro. Om inte killen fran i lordags ringer, saklart.
Fick besked om trakigheter pa hemmaplan igar, sa det ligger och gnager lite i bakhuvudet just nu. Hoppas allt blir bra.
Ta hand om er darhemma, snart ses vi igen!
Puss kram karlek/Ulrika
When Ulle is in love...
Kan ju borja med att saga att tisdagens besok pa Piccolo cafe gav utdelning. Borjar jobba dar klockan 07 imorgon och ska aven jobba lordag. Halvkanner de flesta dar redan eftersom de ar Renaes vanner (hon startade upp stallet) och nagra av dem var med pa middagen i lordags. Ar jattego stamning och mina roomies ar stammisar dar - alla kanner alla och det ar den sjalvklara motesplatsen (ungefar som Central perk och Friends), sa jag kommer trivas kanon! Dessutom ligger det pa samma gata som jag bor, 5 minuters promenix bara. Man far kla sig hur man vill dar och behover inte springa omkring i en urtvattad en gang svart t-shirt med nan blaffig logga pa. Vem vet, man kanske skulle snajsa till sig lite extra ifall Mr Right skulle ha vagarna forbi och bestalla en latte?
What else? Gardagens halsotillstand var latt bakfylla blandad med en sjuhelvetes traningsvark. Det finns dock naturliga forklaringar till detta. Jag gymmade utomhus i ett par timmar i tisdags, hur kul som helst! Langs med hela vagen (som gar jamte stranden) sa finns det massa olika maskiner utspridda, allt fran roddmaskiner till hoftvridare, bicepspressar och crosstrainers. Den sista ar dock lite onodig, eftersom man anda ar ute och gar liksom. Naval, det ar gratis, man far solsken och frisk luft pa kopet, samt kan kika ut over havet medans man tranar. Utmarkt! Dar har de tankt till (for en gangsskull), australiensarna.
Pa eftermiddagen i tisdags ringde Meaghan, en kanadensisk tjej som jag traffade pa hostelet i Coolie. Hon och Chelsea (amerikanska) undrade om jag ville motas upp for lite barhang. Sa vi hamnade pa en irlandsk pub inne i Surfers och hade en jattekul kvall tillsammans. Natten avslutades med ett dopp i havet, blev dock lite nervos nar vi forst inte hittade vara klader och vaskor pa stranden efterat. Nar vi antligen hittade dem kandes det som att man vunnit en miljon. Nastan. Traffade en lang, snygg, morkharig kille fran Holland forresten - far se om vi mots upp idag eller nagot. Skulle ha setts igar, men jag kande inte riktigt for det. Hangde med mina roomies istallet - fikade pa Piccolo, spelade pingis i vardagsrummet och bara slappade.
Annars da? Har helt plotsligt blivit av med mina godis-cravings, tror att det ar p.g.a varmen. Jeansen sitter inte som ett andra skinn langre och det ar trevligt nar man slipper muffins-formade hofter efter att man knappt knappen. Kanner mig lattare, fastare och gladare rent allmant, kan ha nagot med strandpromenader och mango-atande att gora kanske? Eller det faktum att jag for en tid sedan slutade konsumera ett visst piller.
Det kanske ar pa sin plats att jag namner att jag ar kar. Jattekar. Det handlar inte om en person eller en sak. Det handlar om Gold Coast. Jag vill leva har i framtiden, I just know it. For forsta gangen sa jagar jag inte efter nagonting - ingen upplevelse, kille, annan utsikt fran fonstret eller en annan vardag. Jag ar helt lugn och harmonisk, believe it or not. Detta later sakert forjavla hogtravande och ni kanske tror att det "kommer ga over", men det tror inte jag. Det ar har jag vill vara. Ska borja kolla upp mojligheter for att studera har, lutar at Bond University isafall...
Enligt sakra kallor hemifran sa domineras vardagen av lilahariga karringar och snalblast, sa min hemlangtan just nu star pa 0,2%. Har blaser det varma vindar och manniskorna ler, I just love it.
Hade jattemycket som jag ville skriva om, men nu star det helt stilla. Jaja, det kanske ar lika bra forresten, ingen gillar att lasa 3km text. Ska ivag till affaren och handla, kaffet ar slut och med tanke pa att jag borjar 07.00 imorgon sa lar det behovas. Resten av dagen kommer tillbringas pa stranden och ikvall ska jag nog traffa en van fran Broome som jag inte sett pa sisadar ett halvar. Forhoppningsvis blir det lite pingis ocksa, grabbarna var nog lite forvanade over att jag faktiskt kunde spela, och dessutom vann! :D
It feels like home!
Hur som helst sa sitter jag nu pa det lokala biblioteket i Burleigh och bara njuter av att anvanda gratis-internet till att lyxsurfa. I onsdags flyttade jag in till en lagenhet som ar alldeles alldeles underbar. Den ligger precis vid havet (mellan Miami och Nobby's beach) och det ar gangavstand till shopping och partaj om man sa vill. Har mitt alldeles egna rum med dubbelsang och jattestora fonster som slapper in massa lyckoforhojande solljus varje morgon. Behover jag saga mer? Okej, en balkong dar man kan sitta och kaka frukost samtidigt som man kollar in alla surfare och lyssnar till vagorna och tva jattegoa killar som roomies. De ar bada 35 och valdigt sympatiska. Den ena jobbar med hemsidor och dylikt, sa han jobbar hemifran. Den andra ar en friidrottare (triathlon) inom varldseliten och ar ocksa hemma nar han inte ar ute och springer sinnesjukt manga km, sinnessjukt fort. Sjalv ar jag "mellan 2 jobb" just nu, sa vi alla myser omkring hemma och det ar som en liten fritidsgard med pingisbord och hela koret.
Pa alla hjartans dag sa at jag varldens godaste middag pa en mexikansk restaurang med Renae och nagra av hennes vanner - jattetrevligt! (och det beror inte bara pa sangrian...) Nar jag sedan kom hem sa korkade mina kara "sambos" upp en flaska rodtjut och vi snackade strunt pa balkongen tills langt in pa smatimmarna. Jag hade helt enkelt en helt kanonfin alla hjartans med min vanner, istallet for att lalla runt med nan karljavel och latsas vara sadar kriminellt romantisk.
Har mycket mer som jag vill skriva om, men Renae ringde precis och informerade mig om att jag troligtvis har jobb pa ett jattetrevligt cafe nagra dagar - maste dock rusa dit och se dem sa fort som mojligt, d.v.s NU!
Plitar mer sa fort jag far en chans, promise!
puss kram karlek/ Ulrika
Nar Safstrom och Forsten vann en surftavling...
Vi bodde hos Renaes foraldrar ett par dagar och hittade pa lite skoj. I lordags akte vi ut till en liten funky pub och lyssnade pa Scotty nar han spelade dar. Delade en pizza med fetaost och soltorkade tomater och sankte nan ol i trevligt sallskap. Sedan avslutade vi kvallen med ett besok pa ett udda men ratt haftigt utestalle.
Sondagen bestod av road trip ner till Byron Bay med Scotty och Renae. Vi akte i en jattegammal karra med nervevade rutor och kande oss sadar lite smacoola nar folk korde upp jamte oss och ville rejsa. Det sjukaste var nar vi stannade vid en liten bensinmack och bumpade in i Gilly (en tjej som vi jobbade och umgicks med i Broome), vilket galet men harligt sammantraffande! Val framme i Byron sa borjade vi med varldens godaste frukost pa Espresso Head, sedan blev det shopping, hippie-marknad, sunday session ol och ett dopp i havet. Vi avrundade med falafel (underbart!) och sedan korde vi hem igen. Kollade pa film med hela Renaes familj och moffsade lite choklad, mysigt varre.
I mandags chekade vi in i Coolangatta igen och har hangt mycket pa stranden sedan dess. Vi tog en svang in till Surfers ocksa, shoppade och drack cocktails pa hard rock cafe. Kvallen fortsatte pa en irlandsk pub och vi blev bjudna pa snake bites av nagra engelska killar innan vi bytte taktik och flirtade in oss hos bandet som spelade dar. Fick skjuts hem av dem, det galler att natverka nar man ar en fattig backpacker ;p
Idag var det Safstroms sista dag har, har precis vinkat av henne vid bussen. Nasta gang vi ses kommer troligtvis vara i Sverige. Konstigt. Men det ska nog ga bra det ocksa. Vi har grillat lite idag, jag satsade pa kangurukott och majskolvar, mumma! Sedan hade vi vattenballongskrig pa stranden och har plaskat omkring i vagorna mest hela dagen.
Nu ska jag forsoka styra upp jobb och boende, fran och med imorgon ar det nya friska tag, semestern ar over for den har gangen. Ar dock lite jobbigt att behova salja sig sjalv till hoger och vanster, men forhoppningsvis resulterar det i ett jobb tillslut...
Annars da? jooda, har traffat lite trevligt folk pa hostelet, upptackt varldens basta smoothie-bar och ar nu brunare an nagonsin :) Och saklart sa har jag lite hemlangtan - bara for att ni ar sa goa och jag langtar efter att traffa er igen!
puss kram karlek/ Ulrika
